EUs revisionsreform 

I juni 2016 kommer nya regler för revisionsverksamhet att börja tillämpas inom EU. De nya reglerna, som främst påverkar noterade samt vissa finansiella företag kräver anpassning av nationell lagstiftning. I Sverige tillsattes ifjol en utredning för att ge förslag till sådan anpassning av den svenska lagstiftningen. Den 29 maj överlämnade utredaren betänkandet till Justitiedepartementet. Förslaget är nu ute på remiss med senaste svarstid 15 september 2015.

Bakgrunden till reformarbetet är krisen på världens finansmarknader med början 2007 och som fick lagstiftare världen över att utreda hur liknande skeenden skulle kunna förhindras i framtiden.


EU-kommissionen lämnade 2011 ett förslag om nya regler för revision. De nya reglerna utformades som en förordning (direkt bindande regler) respektive ett direktiv (regler som arbetas in i lokal lagstiftning). Förordningen avser revision i företag av allmänt intresse, så kallade Public Interest Entities, PIE, och direktivet gäller lagstadgad revision generellt. Syftet med reformen är primärt att stärka revisorernas oberoende, förbättra revisionskvaliteten samt göra revisionsmarknaden mer konkurrensutsatt.


Förslaget antogs av EU-parlamentet samt godkändes av Ministerrådet i maj 2014 efter att flera remissinstanser, däribland KPMG och vår branschorganisation FAR, yttrat sig. Revisionsreformen trädde i kraft den 16 juni 2014 och kommer att börja tillämpas i samtliga medlemsländer två år därefter, dvs. den 17 juni 2016. Regeringens utredning med uppdrag att ge förslag på anpassning av den svenska lagstiftningen lämnade den 29 maj sitt betänkande ”Nya regler för revisorer och revision (SOU 2015:49)” till Justitiedepartementet.


Revisionsreformen innebär förändringar på i huvudsak följande områden
För de företag som definieras som ”företag av allmänt intresse” finns följande huvudpunkter i den nya lagstiftningen:

 

  • Krav på rotation av revisionsbyrå minst vart tionde år. Tidsgränsen får enligt förslaget i betänkandet förlängas till 20 år om det genomförs ett nytt urvalsförfarande efter tio år. Företag som efter tio år väljer att anlita ytterligare en revisor (delad revision) kan använda samma revisionsbyrå i upp till 24 år. Möjligheterna till förlängning utöver tio år gäller dock enligt utredningsförslaget inte finansiella företag. Detaljerade övergångsregler finns beroende på hur länge nuvarande revisionsbyrå varit revisor.
  • Personvalda revisorer måste rotera efter sju år.
  • Ett särskilt urvalsförfarande vid nyval av revisor.
  • Ett förbud mot att leverera vissa icke-revisionstjänster till revisionskunder samt deras koncernbolag. Tjänsterna anges i en särskild förbudslista. I betänkande föreslås dock att Sverige ska utnyttja de få möjligheter som finns till undantag och tillåta vissa av de angivna tjänsterna.
  • Arvodet för tilläggstjänster får inte uppgå till mer än 70 procent av det genomsnittliga revisionsarvodet över en treårsperiod.
  • Tillkommande krav och ansvar för bolagets revisionsutskott.
  • Tillkommande krav på revisorns rapportering till revisionsutskott och i revisionsberättelse.

 

De flesta av ovanstående områden är föremål för tolkning och utredningen ger tyvärr inte svar på de delar som kommer från förordningen (huvuddelen av punkterna ovan), då utredningen hänvisar till EU-domstolen för tolkning av förordningen.

 

Vilka bolag kommer att beröras?

Förändringarna beskrivna ovan är främst tillämpliga för företag av allmänt intresse (PIE) samt i vissa fall deras koncernbolag. Den rådande svenska definitionen av vad som är företag av allmänt intresse är snävare än i många andra EU-länder och omfattar bolag som har aktier eller skuldebrev noterade på en reglerad marknad. I betänkandet föreslås att den definition som ska tillämpas i Sverige utökas till att omfatta bolag som har aktier eller skuldebrev noterade på en reglerad marknad samt finansiella företag. Med finansiella företag avses företag som har tillstånd att bedriva bank- eller finansieringsrörelse samt vissa värdepappersbolag och försäkringsföretag.

 

Vill du veta mer? 
Inom KPMG pågår nu arbetet med att analysera förslaget och uttolka vilka mer konkreta konsekvenser det får för oss och för våra kunder. Den 1 september 2015, med marginal för att kunna lämna remissinlagor före den 15 september, kommer vi att anordna ett seminarium där vi går igenom de delar av regelverket som påverkar våra kunder och vi ger vägledning utifrån den tolkning vi funnit hittills. Inbjudan kommer att läggas ut i kalendariet inom kort.

 

Kontaktperson

Kontaktperson

Joakim Thilstedt

+46 (0)8 723 95 28

joakim.thilstedt@kpmg.se