2009 slopades avdragsrätten för vissa ränteutgifter i syfte att förhindra viss typ av skatteplanering med hjälp av ränteavdrag. Reglerna gäller dock bara på räntor för skulder till bolag inom intressegemenskapen och om lånet finansierat ett internt aktieförvärv. Lån som finansierat externa aktieförvärv omfattas inte av reglerna. Enligt regeringen finns det trots reglerna stora möjligheter att undgå bolagsbeskattning i Sverige genom skatteplanering med hjälp av ränteutgifter. För att förhindra att den svenska bolagsskattebasen urholkas föreslår regeringen att avdragsmöjligheterna för ränteutgifter begränsas ytterligare.
Regeringen förslag går i huvudsak ut på följande.
- Den slopade avdragsrätten ska gälla samtliga ränteutgifter avseende alla skulder inom en intressegemenskap
- Undantaget enligt tioprocentsregeln ska inte gälla om Skatteverket kan visa att skuldförhållandet till övervägande del har uppkommit för att intressegemenskapen ska få en väsentlig skatteförmån, den s k omvända ventilen
- Omprövning enligt den omvända ventilen ska kunna fattas av Skatteverket inom den tidsperiod som gäller för efterbeskattning, trots att någon oriktig uppgift inte förekommit
- Ventilen gällande affärsmässiga skäl inskränks till att gälla bara om räntemottagaren hör hemma inom EES eller, under vissa villkor, i en stat med vilken Sverige har ingått skatteavtal
- Avdragsförbudet vid back-to-back-lån ska även fortsättningsvis endast gälla för lån vid förvärv av delägarrätter
- Reglernas tillämpningsområde utvidgas genom att ”bestämmande inflytande” ersätts med ”väsentligt inflytande” när frågan om företag ska anses vara i intressegemensam ska bedömas
Förslaget har nu varit ute på remiss och ett stort antal remissyttranden har inkommit. I princip alla är överens om att reglerna måste ändras så att skatteplanering genom otillbörliga ränteavdrag stoppas. Däremot får förslaget stark kritik.
Kritiken går i huvudsak ut på följande.
- Förslaget har sådana brister vad gäller rättssäkerhet och förutsebarhet för de skattskyldiga att det inte bör eller kan läggas till grund för lagstiftning.
- Det är inte baserat på internationellt vedertagna principer
- Osäkert om förslaget är förenligt med EU-rätten
- Förslaget ger Skatteverket alldeles för stort inflytande genom att efterbeskattning kan ske i sex år utan att oriktig uppgift lämnats
- Eftersom Företagsskattekommittén utreder samma fråga bör man avvakta vad utredningen kommer fram till
- Oklart om kommunernas internbanker omfattas av avdragsförbudet
- Valet av kapitalisering ställt mot affärsmässighet bör inte lagregleras utan ytterligare utredning och nyansering
- Oklart om cash-poolingverksamhet omfattas av avdragsförbudet
Som ett alternativ till förslaget har flera remissyttrande istället föreslagit regler som har en annan principiell konstruktion, t ex underkapitaliseringsregler alternativt EBITD-regler som i det finska förslaget (som förenklat innebär att ränta på koncerninterna lån inte kan dras av om räntan överstiger 30 % av låntagarens vinst).
Skatteverket har i sitt remissyttranden framfört att avdragsförbudet vad gäller back-to-back-lån ska utvidgas till att omfatta alla interna lån, inte bara lån vid förvärv av delägarrätter.
Skatteverkets kartläggning av förekomsten av skatteplanering inom välfärdssektorn
I slutet av 2011 fick Skatteverket i uppdrag av regeringen att kartlägga och analysera förekomsten av skatteplanering i företag inom välfärdssektorn. I uppdraget ingick att särskilt uppmärksamma skatteplanering med ränteavdrag, läs mer i TaxNews nr 20, 2011.
Regeringen utökade nyligen Skatteverkets kartläggning till att omfatta även företag som ingår i samma koncern som helt eller delvis skattebefriade juridiska personer (ex AP-fonder) och juridiska personer som kan göra avdrag för utdelning (ex investmentföretag).
Nu har Skatteverkets nyligen publicerat en delrapport – Skatteplanering med ränteavdrag i företag inom välfärdssektorn. Den slutliga rapporten ska publiceras senast den 31 augusti 2012.