Under 2006 förvärvade ett kommunalt bolag, Kommunföretaget, aktier i ett av kommunen ägt bolag, Energiföretaget. Förvärvet finansierades genom ett lån från kommunen som sedan den 1 januari 2009 omfattas av ränteavdragsbegränsningsreglerna. Kommunföretaget ville därför ta upp ett nytt lån hos Kommuninvest AB eller någon affärsbank för att lösa skulden till kommunen. Kommunen kommer att gå i borgen för det nya lånet eftersom det ger lägre ränta. Pengarna som kommunen får genom att Kommunföretaget betalar tillbaka sin skuld avser kommunen att låna ut till Energibolaget. Energibolaget kommer att använda lånet från kommunen för att betala av en extern skuld som inte har samband med något förvärv av delägarrätter.
Skatterättsnämnden kom fram till att ränteavdragsbegränsningsreglerna inte är tillämpliga, varken på lånet från Kommuninvest AB (eller någon affärsbank) till Kommunföretaget eller på lånet från kommunen till Energiföretaget. Ränteutgifterna i båda dessa fall är således avdragsgilla. Skatterättsnämnden kommer också fram till att skatteflyktslagen inte är tillämplig. Förhandsbeskedet överklagades och Högsta förvaltningsdomstolen instämmer i Skatterättsnämndens bedömning.
Detta är det senaste avgörandet från Högsta förvaltningsdomstolen vad gäller tolkning av ränteavdragsbegränsningsreglerna. I TaxNews nr 19, 2011 skriver vi om tidigare avgöranden där Högsta förvaltningsdomstolen har tagit ställning till hur reglerna ska tolkas. Detta avgörande, sammantaget med ett av de tidigare avgörandena där Högsta förvaltningsdomstolen kom fram till att när ett lån ersätts gäller reglerna endast ränta på det ursprungliga skuldbeloppet, visar att Högsta förvaltningsdomstolen har gjort en restriktiv tolkning av ränteavdragsbegränsningsreglerna.