Sverige

Details

  • Industry: Ideella organisationer
  • Type: Newsletter Article
  • Date: 2013-06-03

Ny normgivning för större ideella föreningar och stiftelser från 2014 

Från och med 2014 ska alla större ideella föreningar och stiftelser tilllämpa BFNAR 2012:1 när de upprättar koncern- och årsredovisning. I denna artikel redogörs för några av de nyheter som rör ideell sektor. I dag finns en mängd olika redovisningsregler att tillämpa. Hur stora förändringarna blir med K3 beror t.ex. på vilka regler som hittills har tillämpats och hur mycket upplysningar som lämnats.

Vilka måste tillämpa K3?
K3 är obligatoriskt för alla företag som klassificeras som större enligt Årsredovisningslagen. Eftersom ett företag definieras som en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt bokföringslagen påverkas även vissa ideella föreringar samt stiftelser. Ett företag är, större om det har:

 

  • Över 50 anställda i genomsnitt
  • Över 40 miljoner kronor i balansomslutning
  • Över 80 miljoner kronor i omsättning (bidrag, gåvor och medlemsavgifter ska räknas in i nettoomsättningen)

 

När samma två av dessa kriterier har uppfyllts två år i rad räknas företaget som större det tredje året.

 

Vad gäller för mindre ideella föreningar och stiftelser?
Mindre aktiebolag och ekonomiska föreningar kan välja ett förenklat regelverk, K2. Bokföringsnämnden håller på att ta fram förenklade regelverk även för mindre ideella föreningar och stiftelser. Eftersom K2 inte är färdigt för dessa företagsformer får mindre ideella föreningar och stiftelser tills vidare fortsätta att använda den gamla normgivningen från Bokförningsnämnden respektive rekommendationerna RR 1-RR 29 från Redovisningsrådet. Alternativt kan de välja att frivilligt tillämpa K3.

 

Allmänt om K3
K3 är en del av Bokföringsnämndens K-projekt. K står för kategori av regelverk. Utgångspunkten är IASBs ”IFRS for Small and Medium-Sized Entities” (IFRS for SMEs), som är IASBs försök att skapa ett regelverkför små och medelstora företag. K3 följer i stort samma kapitelindelning som IFRS for SMEs, men avviker också på ett antal punkter. Andra utgångspunkter i arbetet med K3 har varit befintlig normgivning, praxis och sambandet mellan redovisning och beskattning.

 

K3 är ett principbaserat regelverk.
I kapitel två finns en föreställningsram med begrepp och principer. Kapitlet behandlar grundläggande principer och värderingsgrunder samt innehåller definitioner och kriterier för att redovisa en tillgång, skuld, intäkt eller kostnad. Av kapitel två framgår också att syftet med en finansiell rapport är att tillhandahålla information om företagets finansiella ställning, resultat och kassaflöden. Informationen ska vara användbar som underlag för användarnas beslut i ekonomiska frågor.

 

Ideella föreningar och stiftelser ska tillämpa alla kapitel i K3. När K3 var ute på remiss var det ett antal remissinstanser som efterlyste regler för ideell sektor vilket innebar att BFN arbetade fram två ytterligare kapitel.

Kapitel 36: Särskilda regler för stiftelser och företag som drivs under stiftelseliknande former

Kapitel 37: Särskilda regler för ideella föreningar, registrerade trossamfund och liknande sammanslutningar

Kapitlen togs fram i samråd med de som framfört remissynpunkter. I dessa kapitel finns regler som dessa företag ska använda istället för eller utöver bestämmelserna i kapitel 1–35.

 

Det kan noteras att Svensk Insamlingskontrolls styrelse har beslutat att samtliga 90-kontoinnehavare ska tillämpa K3 vid upprättande av års- och koncernredovisning.

 

Årsredovisningens presentation

 

Förvaltningsberättelse
Reglerna om förvaltningsberättelse i kapitel tre kan se omfattande ut men det är i stort sett samma regler som idag finns i U 96:6 Förvaltningsberättelsens innehåll och U 98:2.
Miljöinformation i förvaltningsberättelsen. Vid analysen av vilka förändringar K3 medför är det bra att gå igenom förvaltningsberättelsen och se om alla uppgifter finns med.

 

För vissa föreningar blir det en nyhet att uppgift ska lämnas om hur föreningens ändamål har främjats under räkenskapsåret. Ett exempel är att föreningen beskriver den ideella verksamheten och dess effekter eftersom detta generellt sett inte återspeglas i resultaträkningen.

 

Resultat- och balansräkning
Ändamålsbestämda medel ska redovisas som en egen post i eget kapital. Den specifikation av eget kapital som krävs enligt ÅRL kan antingen presenteras i en egen rapport eller i en not. Specifikationen ska visa hur posten ändamålsbestämda medel har förändrats. Förändringen av ändamålsbestämda medel redovisas som en omföring mellan posterna Ändamålsbestämda medel och Årets resultat med tillförda och använda medel specificerat.

 

Kassaflödesanalys
Förutom kategorierna löpande verksamhet, investeringsverksamhet och finansieringsverksamhet får bidrag hänföras till en egen kategori, bidragsverksamhet.

 

Tilläggsupplysningar
K3 innehåller en hel del upplysningskrav som är nya för många. Det gäller t.ex.

 

  • Upplysning om verkligt värde på förvaltningsfastigheter
  • Upplysning om ingångna hyresavtal
  • Upplysning om antaganden och bedömningar

 

Upplysning ska även lämnas om gåvor som inte har redovisats i balansräk-ningen och resultaträkningen (t.ex. reklamtjänster). Består gåvan av en tjänst i form av ideellt arbete, ska omfattningen av ideellt arbete framgå. Upplysning ska även lämnas om tillgångar som inte uppfyller tillgångskriteriet i kapitel 2 och därmed inte får redovisas i balansräkningen.

 

Värderingsregler

 

Tillgångar
K3 kräver att en anläggningstillgång som har betydande delar med väsentligt skilda nyttjandeperioder ska delas upp på dessa komponenter, och varje komponent ska skrivas av var för sig över nyttjandeperioden. Det innebär att det redovisade värdet på dessa anläggningstillgångar ska delas upp i komponenter per tidpunkten för övergång (1 januari 2013). Om till exempel en fastighets betydande komponenter har väsentligt olika nyttjandeperioder måste fastigheten alltså delas upp i komponenter.

 

Tillkommande komponenter och utbyte av komponenter ska läggas till anskaffningsvärdet. Eventuellt återstående restvärde på en ersatt komponent ska då skrivas ned. Löpande underhåll ska kostnadsföras.

Se även sista stycket under rubriken Medlemsavgifter, gåvor och erhållna bidrag.
 
Nedskrivningar och avsättningar
De kapitel som rör nedskrivningar och avsättningar skiljer sig inte så mycket från den befintliga normgivningen från Redovisningsrådet. Dock har Bokföringsnämnden i kapitlet om nedskrivningar preciserat vad som egentligen ska avses med bestående värdenedgång.

 

Eftersom det kan vara svårt att beräkna en tillgångs värde finns en förenklingsregel i de särskilda kapitlen för ideell sektor som gör det möjligt att använda tillgångens förlustvärde. Förlustvärdet är det lägsta av återanskaffningsvärdet och återvinningsvärdet – men får bestämmas till försäkringsvärdet. Detta gäller bara de tillgångar som innehas för det ideella ändamålet och som inte förväntas generera kassaflöden.

 

Redovisning av pensioner
K3 kräver att varje företag bestämmer huruvida dess pensionsplaner är förmånsbestämda eller avgiftsbestämda. När det gäller förmånsbestämda planer har företaget möjlighet att tillämpa ett antal förenklingsregler i koncernredovisningen. Det är ett absolut krav att alla pensionsåtaganden redovisas som skuld och därmed får inga pensionsåtaganden redovisas enbart som ansvarsförbindelse.

 

Medlemsavgifter, gåvor och erhållna bidrag
Som tidigare nämnts finns en föreställningsram i kapitel två i K3. Där framgår att ett av kriterierna för att få redovisa en intäkt är att de ekonomiska fördelarna som är förknippade med en transaktion sannolikt kommer att tillfalla företaget. Det innebär att om ett bidrag endast vidareförmedlas uppfyller det i normalfallet inte kriteriet att redovisas som intäkt. Av kapitel 36 och 37 framgår att det endast är det inflöde av ekonomiska fördelar som erhållits eller kommer att erhållas för egen räkning som får redovisas som intäkt.

 

Av kapitel 36 och 37 framgår att om en tillgång eller tjänst tas emot utan att något med motsvarande värde ges tillbaka i utbyte så är det en gåva eller ett erhållet bidrag.

 

Vad som skiljer en gåva från ett bidrag är om det finns villkor förknippade med transaktionen. Får föreningen eller stiftelsen en skuld till motparten om inte villkoren uppfylls är det ett bidrag, i annat fall en gåva. I kapitel 36 och 37 görs ingen skillnad mellan offentliga bidrag och bidrag från andra.

 

En gåva ska redovisas som intäkt när den erhålls, om det inte är en gåva som inte behöver bokföras löpande enligt bokföringslagen, till exempel kläder som skall säljas vidare. En sådan gåva redovisas som intäkt om den finns kvar på balansdagen. En gåva i form av en tjänst får inte redovisas som intäkt.

 

Ett erhållet bidrag får redovisas som intäkt när villkoren för att erhålla bidraget har uppfyllts. Intäkten får redovisas samma räkenskapsår som den kostnad bidraget är avsett att täcka redovisas. Bidrag som inte redovisas som intäkt ska redovisas som skuld. Hänför sig bidraget till en anläggningstillgång ska antingen tillgångens anskaffningsvärde reduceras eller bidraget redovisas som en förutbetald intäkt.

 

Första tillämpningen av K3
Kapitel 35 innehåller regler om hur K3 ska tillämpas första gången. Huvudregeln är att omräkning ska ske retroaktivt. Det finns några frivilliga och några tvingade undantag från detta. Det jämförelseår som presenteras i den finansiella rapporten (inklusive tilläggsupplysningar) ska vara i enlighet med K3.

 

Nästa steg
Som nämndes inledningsvis blir effekterna av att börja tillämpa K3 olika beroende på vilken normgivning som tillämpats tidigare.

 

Om föreningen eller stiftelsen innehar tillgångar som består av komponenter, t.ex. fastigheter, är det hög tid att börja fundera på hur det redovisade värdet ska delas upp. Eftersom jämförelsetalen som presenteras i årsredovisningen 2014 ska vara omräknade ska uppdelningen ske per 1 januari 2013. Det finns några olika tillvägagångssätt vid uppdelningen och vi på KPMG hjälper gärna till med råd och stöd.

 

Vi rekommenderar också att redan nu gå igenom årsredovisningen för att se vilka andra konsekvenser K3 får för just er förening eller stiftelse.

 

Av: Catharina Pramhäll, Redovisningsspecialist


Fler artiklar ur Aktuella frågor


 

Redaktion

Utgivare

Fredrik Sjölander

fredrik.sjolander@kpmg.se

070-529 95 26

 

Artikelförfattare

Artikelförfattare nås via förnamn.efternamn@kpmg.se alt växel 08-7239100.

 

Våra tjänster

 

Skriv ut de senaste artiklarna